Sedan tidigare har man misstänkt att inflammatoriska processer spelar en stor roll i uppkomsten av depression. Nu har en ny stor studie kunnat påvisa ett starkt samband mellan kost och depression hos kvinnor.
Den amerikanska studien visar att kvinnor vars kost innehåller mat som utlöser inflammatoriska processer som till exempel läskedrycker (eller lightdricka), raffinerade spannmål, rött kött och margarin i större utsträckning drabbas av depression än de som håller sig till en kost med antiinflammatoriska egenskaper. Exempel på denna typ av livsmedel: vin, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker. De som håller sig i huvudsaken till den förra typen av kost löper upp till en 41% större risk att få diagnosen depression.
En av de ansvariga för studien säger att “Ur ett folkhälsoperspektiv är det fint att kunna konstatera att mat som är bra för kroppen är också bra för sinnet”.
Visserligen har vissa inflammatoriska processer en roll att spela i immunförsvarets funktion, men en överdriven förekomst av inflammatoriska processer i kroppen är starkt förknippat med hjärtsjukdomar, diabetes, stroke, cancer och andra sjukdomar och åkommor.
I mer än 12 år, genomförde forskarna en prospektiv studie av 43.685 kvinnor, i åldrarna 50-77. Ingen hade fått diagnosen depression, eller fått antidepressiva medel i början på studien. Dessutom uteslöt man 10.340 kvinnor med svåra depressiva symtom från studien då resultatet annars hade blivit missvisande.
Forskarna studerade kvinnornas kostvanor och symptom på depression samtidigt som man mätte flera biomarkörer för inflammation genom blodprov. De dokumenterade 2594 fall av depression med hjälp av en klinisk definition (en diagnos av depression och antidepressiv användning) och 6446 ytterligare fall med hjälp av en bredare definition (en diagnos av depression och/eller användning av antidepressiva mediciner).
“Det är viktigt, när man studerar resultatet av undersökningen, att syna kosten ur en holistisk synvinkel (vad det gäller sambandet med risk för att utveckla sjukdomar), och inte bara isolerade näringsämnen eller livsmedel,” säger huvudförfattaren Michel Lucas, gästforskare vid institutionen för näringslära vid HSPH. “Livsmedel konsumeras i en kombination och deras kombinerade effekter kan inte förutsägas från en enskild livsmedelsanalys. Vårt tillvägagångssätt tillät oss att undersöka samtliga effekter av hur maten man får i sig, vilket bättre avspeglar kostens komplexitet, och fördjupar vår förståelse av sambandet mellan kost och risk för sjukdom. ”
Källa: Harvard School of Public Health.